When discussing the Israeli propaganda in context of the Israeli assault on the Freedom Flotilla please ask the following questions:

When discussing the Israeli propaganda in context of the Israeli assault on the Freedom Flotilla please ask the following questions:
• Why has Israel’s ‘right’ to board the ship is presumed as valid?
• Why it is usual to fail to mention that Israel’s siege of Gaza has been declared illegal by the UN? The assumption is that Israel has the right to blockade Gaza, while the motives of those attempting to break an illegal blockade were questioned.
• Why it is usual not to mention the bombs, rockets and white phosphorus dropped on Gaza by Israel during Operation Cast Lead over a three week period in 2008/9, killing 1,400 people? But it si usual to mention the ‘thousands of rockets’ fired from Gaza into Israel, but did not say over what time period.
• Why is the Israeli evidence of how and when they killed the activists unquestioned? Activists who were on the top deck of the ship say the first person was killed – shot from a helicopter – before any Israeli had even landed on the deck. However, none of these activists are interviewed.
• Activists shot footage of the Israeli attack, but their cameras, laptops and other recording equipment was taken by the Israelis and has not been returned. Why is this point not raise, or put to the Israeli spokespeople?
• Why are the autopsy reports – which reveal that each victim was shot several times at close range, in a way that can’t constitute self-defence – not used, or even mentioned?
• Why are there no footage of the Israeli assaults on the activists – which led to nine deaths?
• Why is the use of the word ‘terrorists’ to describe the activists, or their alleged willingness to attack the commandoes not questioned? Why does the fact that there were no fatalities or serious injuries among the Israeli commandoes, when these ‘terrorists’ were so willing to attack not quastioned?
• Why it is not pointed out that the IDF has admitted doctoring the audio footage used in its propaganda, and again and again it is claimed that it is a broadcast from the captain’s deck?
• You can find more points to make on the PSC website at www.palestinecampaign.org and http://t.co/wxcKyPH

Ekonomisk demokrati

Allt som inte utvecklas vidare, allt som inte rör sig, degenereras. Så och med demokrati. När jag ser våra demokratiskt valda representanter försöka styra upp vårt land, fast de (och vi med de) i själva verket är i händerna på de multinationella bolagen, kapitalägarna och bankerna, så ser jag i själva verket en stagnerad demokrati. En ”kulissdemokrati”. För att skapa en fullt fungerande demokrati behöver vi därför utvidga demokratin till de ekonomiska domänerna. Hur detta ska göras är den stora frågan. En fråga som debatteras allt för lite och allt för sällan. Det är dags att ändra på detta.

Moderaternas ställningstaganden genom åren som gått

• 1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej til sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.

En ny internationalism

Ett lands befolkning, är sammansatt och heterogen. Det är regeringarnas diskussion om nationell enhet som ger anledning till oro. Under den tyska ockupationen arbetade högt uppsatta jurister i Pétains regering med att avskilja judar och andra icke önskvärda element från hederliga fransmän och på samma sätt arbetar jurister i Europa idag på att urskilja romer och muslimer och andra icke önskvärda. Så snart frågor om identitet smyger sig in i politiken är det berättigat att tala om en sort neofascism. Senkomna immigranter har alltid betraktats med skepsis. Detta är inget nytt. Ett verkligt nytt problem är den proletarisering som drabbat världen och som nu i vågor når vår kontinent. Den som i det läget, och i en värld som är helt i händerna på finansiella och mediala oligarker, lägger vikt vid futtiga frågor som huruvida flickor skall få bära slöja eller inte är den som blundar för dagens verklighet.

Det enda nya som i framtiden skulle förknippa namnet Europa med något av betydelse skulle vara dess förmåga att ge upphov till en ny internationalism.

Jag är internationalist och neokommunist

Jag är internationalist och neokommunist och självklart jag är fullt medveten om det misslyckade resultatet av 1900-talets statskommunism men det finns ingen anledning att acceptera sakernas tillstånd som det är i dag med makthavare som helt bekänner sig till kapitalismens regler och där med lämnar oss i praktiken i händerna på bankerna och kapitalägarna. Det enda nya som i framtiden skulle förknippa namnet Europa med något av betydelse skulle vara dess förmåga att ge upphov till en ny internationalism.

Ingen kan vara omedveten om den infernaliska mekanism som via marknadens lockelser förvandlar den fria medborgaren till den fria konsumenten och därmed gör oss alla till fritt svävande individer som endast delar marknadens ljuvligheter.

Sociala medier under belägring

Samtidigt som omvärlden har gått till hårt angrepp mot det israeliska agerandet mot ”Freedom Flotilla” pågår en massiv propagandakampanj för att vinna opinionen. Den israeliska militären försöker kontrollera informationsflödet med järnhand och med hjälp av den ”pro Israeliska lobbyn” dränka oss med halvsanningar och rena förfalskningar.

"Vi kom för att prata, de kom för att slåss" – uttalandet kommer från en av de israeliska soldater som deltog i aktionen mot de sex fartygen i hjälpkonvojen ”Freedom Flotilla”. På den israeliska militärens hemsida berättar han om hur aktivister agerade mot soldaterna på fartyget Mavi Marmara och hur han själv bröt armen.


Det här är bara ett av många exempel på desinformation som den israeliska militären släppt på sin hemsida. Där finns allt från filmsnuttar och fotografier på påstådda vapen till ögonvittnesskilldringar från soldater. Hemsidan uppdateras varje timme med ny information och nya uppgifter om hur aktivisterna attackerade soldaterna. – Israel vill vinna informationskampen genom att mätta media med lättillgänglig information. Det ökar chansen för att det är deras bild av vad som hänt som kommer ut, säger Fredrik Konnander, senior analytiker på Försvarshögskolan.


Man brukar säga att nätverktygen som Twitter, Bambuser och Youtube är som bäst under dramatiska skeenden. Men under stormningen av Ship to Gaza blockerades alla signaler och efter övertagandet av båtarna beslagtogs all utrustning.


Att vi som var på båtarna hade hundratals, datorer, videokameror och mobiltelefoner med tillgång till Twitter, Facebook, Youtube och även till mainsteam media hjälpte inte, inte heller medieföretagen satellitlänkar kunde undgå blockeringen (man ville sända live).


Israel blockerade och störde signalerna och beslagtog alla datorer, kameror och mobiltelefoner. Sedan kunde man sprida sina egna, antagligen noga utvalda (och ofta förvrängda och t.o.m. förfalskade), filmer och rekonstruktioner från bordningen.


I ljuset av detta bör man ställa några frågor (svaren är ganska självklara):

• Varför blockerades alla signaler, d.v.s. alla möjligheter att sända och kommunicera under bordningen?

• Vareför beslagtogs all utrustning d.v.s. medieföretagens professionella utrustning och aktivisternas datorer, kameror och mobiltelefoner med videoupptagningar från bordningen?

• Varför har inte denna utrustning lämnats tillbaka?

Och två följd frågor:

• Om den beslagtagna utrustningen lämnas tillbaka, kommer då allt material som bilder och filmer att finnas kvar?

• Hur ska vi förhålla oss till en källa som gör allt för att sabotera en oberoende bevakning av en händelse, och sedan gör anspråk på att vara sanningssägare om densamma?
• 
  

Vi kan konstatera att om alla stater som vill mörka handlingar börjar agera på det här sättet är det i förlängningen ett hot mot press- och yttrandefriheten. Därför är det här viktiga frågor för alla som värnar demokrati och mänskliga rättigheter.


Så låt oss konstatera att:

• Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också. Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna. (Sven Lindqvist)

• Once you see it, you can't unsee it. And once you've seen it, keeping quiet, saying nothing, becomes as political an act as speaking out. (Arundhati Roy)